Bakgrund till ft-SS-24300, Bygganders energiprestanda -energiklassning

  • Utgivare: CIT Energy Management (på uppdrag av SBUF, Svensk Fjärrvärme och SIS Swedish Standards Institute)
  • År: 2009
  • Författare:
  • Typ:
Öppna fil:

Energianvändning i byggnader är en av bygg- och fastighetssektorns viktigaste miljöfrågor och i de flesta byggnader finns stora möjligheter till att minska energianvändningen. I ett samarbete mellan fastighetsägare, entreprenörer, komponenttillverkare, konsulter och forskare utvecklas en standard för byggnaders energiprestanda och klassificering. Märkning sker på en skala från A till G, liknande den som redan finns etablerad för kyl och frys. Det slutliga målet är att en tydlig märkning av byggnaders energiprestanda skall driva på utvecklingen mot mer energieffektiva byggnader.

EG-direktivet om byggnaders energiprestanda, EPBD, sätter redan idag krav på energideklarering av byggnader. I samband med implementeringen av direktivet har två europeiska standarder utvecklats med ett övergripande europeiskt system för energiklassning av byggnader. För att dessa standarder skall kunna användas på nationell basis behövs de kompletteras med nationella riktlinjer som stämmer överrens med nationens byggregler och föreskrifter om deklarering av byggnaders energiprestanda. Dessa riktlinjer har tagits fram i ett förslag till en svensk standard (ft-SS-24300 Byggnaders energiprestanda–Energiklassning) som beskriver byggnadens energiprestanda i 4 olika klassificeringar:

1. Byggnadens effektbehov ger en beskrivning av prestanda på byggnadens klimatskärm.

2. Energianvändning beskriver hur mycket köpt energi som används för drift av byggnadens tekniska system. Ger en indikation på kostnader för byggnadens drift.

3. Miljö ger en beskrivning av byggnadens energi resursanvändning och möjlig växthuseffektpåverkan genom val av tillförselsystem för drift av byggnadens tekniska system.

a. Användning av energiresurser beskrivs med hjälp av viktningsfaktorer som är framtagna för att spegla resursanvändning för olika energibärare.

b. Möjlig påverkan på växthuseffekten beskrivs med emissioner av växthusgaser karaktäriserade genom gram CO2-ekvivalenter.

4. Hushålls- eller verksamhetsenergi beskriver prestanda på hur byggnadens brukare använder byggnaden.

Energiklassning enligt standarden ska inkludera åtminstone klassning av byggnadens effektbehov och användning av köpt energi. Klassning på miljö och hushålls-eller verksamhetsenergi kan läggas till vid önskemål. 6

Klassningen avser att ge vägledning till exempel för en köpare om driftkostnader och om byggnaden är bra byggd. Klassningen syftar också till att bekräfta och uppmärksamma fastighets- ägares energiarbete och att ge kunder och hyres-gäster information om dennes ambitioner. Standarden gäller för i princip alla byggnader oavsett kategori eller om det är en ny eller befintlig byggnad. En byggnad som byggs efter gällande byggregler får en klass C.

Standarden ft-SS-24300 Byggnaders energiprestanda –Energiklassning
har under våren 2009 varit på remiss till bransch och myndigheter. Remissen besvarades av 20 instanser och för fortsatt arbete delas standarden upp i en serie av fyra delar för effektbehov, energianvändning, miljö och hushålls-/ verksamhetsenergi med numrering SS-24300-1 tom SS-24300-4.

Våra Partners