Energianvändning i flerbostadshus och lokaler –Idag och i nära framtid

Öppna fil:

Effektiv energianvändning, större andel av förnybar energi och minskade utsläpp av växthusgaser inom bebyggelsesektorn ligger högt upp på agendan både inom EU och nationellt vilket visas med en rad nya direktiv, lagar och förordningar. Om EU:s och Sveriges ambitioner att reducera energianvändningen inom byggnadssektorn genomförs kommer detta att påverka energibranschen genom lägre försäljningsvolymer troligen både för värme och el samtidigt som uttagsmönster förändras.

Elforsk och elföretagen har därför genomfört föreliggande projekt för att kartlägga hur el- och värmeanvändning i flerbostadshus och lokaler ser ut idag och hur användningen kan komma att förändras fram till 2020 genom de politiska insatser som nu aviseras.

Under projektets genomförande har det konstateras att det skett en klar attitydförändring med ökat intresse för energifrågor både hos myndigheter, fastighetsbolag och byggbranschen samtidigt som de energipolitiska målen stramats åt. Den politiska dagordningen har under hela projektet varit levande med nya utspel och tydliggöranden. Den svenska utredningen om hur energitjänstedirektivet skall införas i Sverige håller på att slutföras.

I projektet har olika scenarier skapats för att kunna belysa framtida grövre uppskattningar av efterfrågenivåer för el och fjärrvärme i flerbostadshus- och lokalsektorn. Scenarierna utgår från underlag från:

• statistik om hur byggnadssektorns energianvändning ser ut idag,

• intervjuer med fastighetsägare och byggföretag för att få ett marknadsperspektiv på hur arbetet med energianvändning ser ut idag, samt hur, varför och i vilken hastighet det kan komma att förändras,

• goda exempel på nya byggnader och renovering av äldre byggnader för att belysa vad som är möjligt att göra,

• uppskattningar vad nya BBR 2006 kan innebära från praxis och beräkningar.

De scenarier som gjorts för framtida energieffektivisering har jämförts med de nationella mål som fastställts i ”Nationellt program för energieffektivisering och energismart byggande (Prop. 2005/06: 145)” och de reflekterar utifrån tre olika mål:

• energieffektivisering

• klimat

• resursanvändning

Scenarier för framtida energieffektivisering visar att det är mycket svårt att nå effektiviseringsmålet fram till 2020 trots en överraskande positiv attityd till energieffektivisering hos de som intervjuats. Många fastighetsbolag har fört upp frågan till styrelserummen där styrelsen beslutat om nivån på deras ELFORSK effektiviseringsprogram och många byggföretag har beslutat att de skall bygga bättre än vad Byggnormen anger. För att klara målen krävs kraftfulla åtgärder både för effektivisering av det befintliga beståndet samt vid ny- och ombyggnation. Studier av goda exempel visar att det går att bygga till lågenergihusstandard både vid ny- och ombyggnad men en tillbakablick på tillväxten av lågenergihus och passivhus visar att det endast byggts några få fastigheter sedan år 2000. Om utvecklingen skulle ta rejäl fart, dvs att alla ny- och ombyggnader håller lågenergihusstandard till 2020 så går det att uppnå effektiviseringsmålen.

De beräkningar som genomförts för klimat och resursanvändningsmålen visar hur en framtid kan utveckla sig då alla förändringar (både vid ny- och ombyggnation) förutsätts ske till ett visst uppvärmningsalternativ som fjärrvärme eller bergvärmepumpar. Dessa huvudalternativ har också kombinerats med effektiviseringsåtgärder som värmeåtervinning ur frånluften och solvärme.

Resultatet visar att det inte är lika svårt att nå klimat- och resursanvändningsmålet vilket främst beror på att det fortfarande används en hel del oljeuppvärmning som kan konverteras både i flerbostadshus- och lokalsektorn. En slutsats från projektet i stort är att värmeåtervinning av frånluften kommer att vara en både nödvändig och väldigt viktig åtgärd för att de nationella målen skall nås. Värmeåtervinning kan dels ske genom värmeväxling från frånluft till tilluft (FTX) och dels med frånluftsvärmepump. Scenarierna visar att valet av värmeåtervinning med FTX eller frånluftsvärmepump kommer att få en stor inverkan på framtida lastprofil av både fjärrvärme och el. Även installation av solvärme som idag stimuleras av styrmedel kan ge framtida lastförändringar för främst fjärrvärme.

Slutligen kan det konstateras att projektet visar på att det är svårt att spara el (främst hushålls- och fastighetsel) medan det är betydligt lättare att spara på värmesidan. Skall sektorerna flerbostadshus och lokaler ta sitt ansvar för energieffektiviseringsmålen kommer därför värmesidan att behöva ta ett stort ansvar, vilket också medför att den palett av åtgärder som är tillgängliga också behöver användas fullt ut. Stora och ekonomiskt tunga åtgärder som byte av fönster, konvertering av uppvärmningssystem och installation av värmeåtervinning måste genomföras tillsammans med ett antal mindre åtgärder. För att skapa tillräckliga starka drivkrafter som medför att de politiska målen uppfylls behövs starka styrmedel.

Våra Partners