Konsekvensanalys av NNE-krav för befintliga flerbostadshus

Öppna fil:

Energimyndighetens nationella strategi och Boverkets kommande ombyggnadsregler kommer sannolikt att leda till krav på energiprestanda vid större renovering av flerbostadshus. De föreslagna nivåerna för högsta tillåtna energiprestanda i renoverade bostäder strävar mot nära nollenergibyggnader, så kallade NNE -krav. Syftet med föreliggande utredning är att analysera vilka konsekvenser de föreslagna NNE-kraven kommer att innebära vid större renovering av flerbostadshus. Vilka kombinationer av olika uppvärmningssystem och paket av energieffektiviseringsåtgärder kommer att behövas för att klara de nya NNE-kraven vid större renovering?

 

Drygt hälften av Sveriges flerbostadshus byggdes mellan 1950 och 1975 och de flesta av dessa har renoveringsbehov idag eller inom kort. De flesta flerbostadshusen använder fjärrvärme för uppvärmning och har varierande storlek, utformning, material och byggnadsteknik. I föreliggande studie undersöks typbyggnader för lamellhus, skivhus, punkthus och ett litet flerbostadshus placerade i Sveriges tre olika klimatzoner och byggda i tre olika tidsperioder. Antalet undersökta typbyggnader är därmed trettiosex.
För att undersöka hur typbyggnadernas energiprestanda kan förbättras har följande energieffektiviseringsåtgärder undersökts; fastighetselåtgärder, tappvarmvattenåtgärder, vindisolering, fönsterbyte, fasadrenovering och installation av värmeåtervinning mellan frånluft och tilluft så kallad FTX. Åtgärderna har kombinertas med fyra olika uppvärmningssystem. Dessa är att behålla fjärrvärmen, komplettera fjärrvärme med en frånluftsvärmepump, konvertera till bergvärmepump eller luft-/vattenvärmepump.

 

För frånluftsvärmepumpen har en storlek valts med en installerad effekt under 10 W/m2 vilket innebär samma NNE-krav som för fjärrvärme (105, 90 och 75 kWh/m2 i respektive klimatzon). För bergvärmepump eller luft-/vattenvärmepump gäller NNE-krav för eluppvärmt hus ( 70, 55 och 40 kWh/m2 i respektive klimatzon). Energiprestanda för varje kombination av uppvärmningspaket har beräknats och därefter har nuvärde av kostnader under en kalkyltid på 30 år beräknats och jämförts för de kombinationer som klarar NNE-kraven.

Resultatet visar att byggnadens form har liten betydelse för vilka åtgärdspaket i kombination med uppvärmningssystem som kommer att klara NNE-krav vid större renovering. De större flerbostadshusen lamellhus, punkthus och skivhus ger i stort sett samma resultat. Även byggnadens ålder är i stort sett okänslig medan klimatzon har stor betydelse.

Att installera en frånluftsvärmepump i kombination med olika paket av energieffektiviseringsåtgärder ger i de allra flesta typbyggnader lägst livscykelkostnad i jämförelse med de andra uppvärmningspaketen. Frånluftsvärmepumppaket är också i de flesta typbyggnader lönsamt i jämförelse med att inte göra något alls. I de flesta typbyggnader för lamellhus klaras NNE-kraven  med installation av frånluftsvärmepump som enda energieffektiviseringsåtgärd. I punkthus och skivhus behövs även fastighetselåtgärder och tappvattenåtgärder. För det lilla flerbostadshuset krävs i flera typbyggnader ett antal ytterligare åtgärder. Frånluftsvärmepumppaket har dock betydligt högre elanvändning än de andra uppvärmningspaket och dess lönsamhet är därmed känslig för kraftiga elprisökningar i förhållande till fjärrvärmepriset.

Att installera ett bergvärmepumppaket ger endast något högre livscykelkostnad jämfört med ett frånluftsvärmepumppaket. Bergvärmepumppaket är lönsamma i samtliga typbyggnader förutom för det lilla flerbostadshuset placerat i klimatzon 3. Bergvärmepump i kombination med  fastighetselåtgärder och tappvattenåtgärder är lönsamma i de flesta typbyggnader av lamellhus, punkthus och skivhus. Ett antal ytterligare åtgärder krävs i det lilla flerbostadshuset. Livscykelkostnaden för bergvärmepumpen består huvudsakligen av övriga kostnader (investerings-, återinvesterings- och underhållskostnader) och en mindre andel energikostnad. Detta gör, till skillnad mot frånluftsvärmepumppaketet, att  bergvärmepumppaketet inte är lika känsligt för energiprisökningar. Bergvärmepumppaketet är fortfarande lönsamt då både el och fjärrvärmepris ökar.

Att installera ett luft-/vattenvärmepumppaket ger överlag en något sämre livscykelkostnad jämfört med bergvärmepumppaketet eller frånluftsvärmepumppaketen.
Att behålla fjärrvärme  i lamellhus, punkthus och skivhus kräver omfattande åtgärdspaket för att klara NNE-krav vid större renovering. Åtgärdspaket krävs på minst fastighetselåtgärder, tappvarmvattenåtgärder, vindisolering, fönsterbyte och installation av FTX och i flera typbyggnader även fasadisolering. Fjärrvärmepaket är något lönsamma där fasadisolering inte krävs för att uppnå NNE-krav. Fjärrvärmepaket som kräver att det hela undersökta åtgärdspaketet genomförs är inte lönsamma. Här krävs ett ökat fjärrvärmepris för lönsamhet.

I det lilla flerbostadshuset går det inte att klara NNE-krav med de undersökta fjärrvärmepaketen utan de måste utökas med till exempel installation av solel, vilket inte studerats här.  För de alternativ som undersökts här är det bara frånluftsvärmepumppaket eller bergvärmepumppaket som kan klara NNE-kraven och lönsamhet.

För lamellhus, punkthus och skivhus är för flera typbyggnader de fyra uppvärmningspaketen konkurrerande med varandra. Beroende av vad man siar om energipriser och inflation i framtiden så kan det ena eller det andra alternativet vara fördelaktigt. Lönsamheten för de olika  uppvärmningspaketen är också beroende av det fjärrvärmepris som råder i den aktuella orten.

Det är viktigt att observera att i denna analys ska den erhållna energibesparingen fullt ut bekosta åtgärderna. Ingen hänsyn tas till om en åtgärd, exempelvis tilläggsisolering, sker i samband med fasadrenovering. I praktiken har därför vissa åtgärder en bättre lönsamhet än den som redovisas i denna studie. Fjärrvärmepaket för byggnader som har behov av fasadrenovering eller fönsterbyte av underhållsskäl kan därmed vara betydligt lönsammare än vad som visas här. Enligt det reviderade direktivet om byggnaders energiprestanda ska minimikrav uppfyllas avseende energiprestanda vid större renovering i den mån de är ekonomiskt genomförbara.

Våra Partners