Kostnadsoptimal energieffektivisering av befintliga flerbostadshus

Öppna fil:

Som följd till det omskrivna direktivet om byggnaders energiprestanda, 2010/31/EU, föreslog Energimyndigheten 2010 en nationell strategi för att främja ett ökat antal av lågenergibyggnader i Sverige. I strategin föreslås målnivåer för främjande av NNE (nära nollenergibyggnader) för större renoveringar. Vid årsskiftet 2013 träder Boverkets skärpta regler för ändring av byggnad i full kraft (BBR19). Reglerna preciserar att det i grunden är samma egenskapskrav som ska tillämpas såväl vid uppförande av en ny byggnad som vid ändring, vilket i praktiken innebär att energianvändningskrav vid nybyggnation även gäller vi omfattande renovering av en byggnad.

I ett tidigare Effsys+ projektet utreddes vilka åtgärdspaket tillsammans med olika uppvärmningssystem som krävdes för att nå de föreslagna NNE-kraven vid en större renovering av flerbostadshus. Vidare beräknades en livscykelkostnad för varje kombination av uppvärmningssystem och åtgärdspaket som klarade kraven. I föreliggande studie har det istället analyserats hur långt det går att energieffektivisera befintliga flerbostadshus med lönsamhet. Vilka kombinationer av uppvärmningssystem och åtgärdspaket är kostnadsoptimala?

Analysen har genomförts enligt den kostnadsmodell som den Europeiska Kommissionen föreslagit i samband med implementering av direktivet. Därmed beräknas en livscykelkostnad med en kalkyltid på 30 år och en kalkylränta på 3%.

Drygt hälften av Sveriges flerbostadshus byggdes mellan 1950 och 1975 och de flesta av dessa har renoveringsbehov idag eller inom kort. För olika typbyggnader av flerbostadshus har fyra olika uppvärmningssystem undersökts:

  • Att behålla den befintliga fjärrvärmen
  • Konvertera till bergvärmepump
  • Konvertera till luft-/vattenvärmepump
  • Komplettera fjärrvärmen med en frånluftsvärmepump. Här har en storlek valts med en installerad eleffekt under 10 W/m2 vilket innebär att krav för icke eluppvärmd byggnad gäller (dvs samma krav som för fjärrvärme).

Uppvärmningssystemen har kombinerats med sex olika energieffektiviseringsåtgärder: fastighetselåtgärder, tappvarmvattenåtgärder, vindisolering, fönsterbyte, fasadisolering och
installation av värmeåtervinning mellan frånluft och tilluft så kallad FTX.

Från konsekvensanalysen kan det konstateras att det är tekniskt möjligt att nå kraven i BBR19 med samtliga uppvärmningsalternativ i kombination med en eller flera av de sex energieffektiviseringsåtgärderna. BBR19 skiljer på byggnader som har annat uppvärmningsätt än el och eluppvärmda byggnader.

Att behålla fjärrvärme och nå kraven kräver omfattande åtgärdspaket med fem till sex av de undersökta åtgärderna. För att nå kraven måste olönsamma åtgärder genomföras (dvs somökar livscykelkostnaden) och det kan innebära en slutlig livscykelkostnad som är högre än fallet att inte göra någonting alls. Det är viktigt att observera att i denna analys ska den erhållna energibesparingen fullt ut bekosta åtgärderna. Ingen hänsyn tas till om en åtgärd, exempelvis tilläggsisolering, sker i samband med fasadrenovering. En beräkning där hänsyn tas till att byggnaden har underhållningsbehov av fasaden visar att det då går att nå kraven i BBR19 med lönsamhet.

Vid installation av bergvärmepump krävs endast någon enstaka åtgärd för att nå kraven i BBR19 och ytterligare någon åtgärd med luftvattenvärmepump. Installation av bergvärmepump är en lönsam installation i sig, dvs livscykelkostanden är lägre än att inte göra något alls medan installation av luftvattenvärmepump måste ske tillsammans med ett antal energieffektiviseringsåtgärder för att bli lönsamt.

Frånluftsvärmepumpen når kraven i BBR 19 för icke-eluppvärmda byggnader med lönsamhet utan någon ytterligare energieffektiviseringsåtgärd (dvs lägre livscykelkostnad än att inte göra något alls).

Ett optimalt åtgärdspaket tillsammans med bergvärme ger det lägsta nuvärdet av totalkostnaden, samtidigt som krav i BBR19 uppfylls, i samtliga fall.

Val av uppvärmningssystem är dock inte självklart. Känslighetsanalyser för andra energikostnader, kalkylräntor, installationskostnader m.m. visar att marginalen mellan livscykelkostnader för de olika uppvärmningsalternativen tillsammans med optimala åtgärdspaket är relativt liten. Beroende av vad man tror om real energiprisutveckling och vilket renoveringsbehov byggnaden har i övrigt så kan det ena eller andra alternativet vara bättre.

Livscykelkostnaden för bergvärmepumpen består till betydligt större del av investerings-, återinvesterings- och underhållskostnader än frånluftsvärmepumpen som har en större andel energikostnad. Detta gör att installation av bergvärmepumppaketet är mindre känsligt för energiprisökningar än installation av en frånluftsvärmepump.

Lönsamheten för de olika uppvärmningspaketen är också beroende av det fjärrvärmepris som råder på den aktuella orten. Dyrare fjärrvärme ger bättre lönsamhet för värmepumpar medan billigare fjärrvärme gör det svårt att ur ekonomisk synvinkel motivera vare sig värmepumpar eller energieffektiviseringsåtgärder.

Enligt det reviderade direktivet om byggnaders energiprestanda ska minimikrav uppfyllas avseende energiprestanda vid större renovering i den mån de är ekonomiskt genomförbara.

Våra Partners