Värmeåtervinningssystem för befintliga flerbostadshus

förstudie inför teknikupphandling
Öppna fil:

I mars 2006 antog Sverige nationella Miljökvalitetsmål för energieffektivisering. Där anges att energianvändningen i byggnader ska minska med 20 % till 2020 och 50 % till 2050, jämfört med år 1995. För att uppnå dessa mål är det långt ifrån tillräckligt med energieffektivisering bara vid nybyggnation, utan den stora potentialen för energieffektivisering finns i den befintliga bebyggelsen. För befintliga flerbostadshus är installation av värmeåtervinning ur ventilationsluften en åtgärd med stor potential för att minska energianvändningen. Beräkningar visar på en besparingspotential på ca 30 – 40 kWh/m2Atemp. Med bakgrund av detta initierade beställargruppen bostäder (BeBo) detta projekt för att dels sammanställa befintlig kunskap och status om värmeåtervinning och energieffektiv ventilation vid ombyggnad av flerbostadshus och dels undersöka om det finns ett behov av utveckling av bra system för värmeåtervinning vid ombyggnation och i så fall om ett sådant behov kan uppfyllas genom teknikupphandling.

Projektet har huvudsakligen genomförts genom intervjuer med fastighetsägare, förvaltare, komponenttillverkare, leverantörer, installatörer och ventilationsentreprenörer. Dessutom har genomförda teknikupphandlingar och exempel på genomförda renoveringar studerats. Resultatet har kompletterats med ett förslag på upplägg och kravspecifikation för teknikupphandling. I projektet har även för- och nackdelar tagits fram för följande tekniker:

  • Till- och frånluftssystem med värmeåtervinning (FTX-aggregat) per lägenhet
  • Centralt FTX-aggregat för stora delar av byggnaden
  • Frånluftssystem med frånluftsvärmepump.

Det finns dock endast ett fåtal exempel på byggnader som har installerat värmeåtervinning med dessa tekniker och exempel på varje teknik redovisas i rapporten. Intervjustudierna tyder på att ytterst få installationer av värmeåtervinning i befintliga flerbostadshus har genomförts. Viktiga orsaker som anges av fastighetsägare och förvaltare är att det är svårt att få lönsamhet för investering av värmeåtervinning, bl. a på grund av att systemen är dyra och medför höga service- och underhållskostnader. Underhållet kräver dessutom särskild kompetens hos driftpersonal. Utöver de ekonomiska hindren så är argumenten mot värmeåtervinning att komponenterna är utrymmeskrävande för både kanaldragning och placering av aggregat. För system med frånluftsvärmepump anges också argumentet att systemen minskar användning av fjärrvärme på bekostnad av en ökad elanvändning. De intervjuade personerna är också tveksamma till att systemen är robusta och bibehåller sin funktion. Tillverkare, installatörer och entreprenörer hävdar dock att t.ex. återvinningsgraden inte ändras med tiden om ventilationssystemet underhålls på avsett sätt med regelbundna byte av filter och rengöring av värmeöverförande ytor och kanaler. Dessutom anser de att underhåll och service inte är resurskrävande. För att överkomma dessa hinder behövs fler goda exempel som visar att systemen fungerar.

Intervjuerna indikerar att det krävs teknikutveckling inom flera delområden (storlek på aggregat, underhåll, styr- och reglersystem, m.m.) samt lägre kostnader för att en kraftig ökning av användningen av värmeåtervinning i befintligt bestånd ska komma till stånd.

Våra Partners